Tillåt mig tvivla
Hej bäste läsare!
"Tillåt mig tvivla" är skriven av Stefan Einhorn och Folke Tersman. På baksidan av boken står det följande: Varifrån kommer våra åsikter? Varför är de så svåra att ändra på? Och hur kan jag utnyttja denna kunskap för att bli mindre tvärsäker och mer insiktsfull? Åsikter styr våra liv och när de går isär kan det leda till låsningar, brytningar och polarisering - men oenigheterna kan också vara utvecklande och stimulerande, och de kan hjälpa oss att tänka nytt. En övertygelse kan vara en stark drivkraft. Ofta betraktar vi våra åsikter som etablerade sanningar och där fastnar vi. Att ändra sig eller att se problemet ur ett annat perspektiv förefaller bortom vår förmåga. Vi vill inte bli överbevisade, vi vill få våra föreställningar bekräftade. Men tänk om vi har fel? Om vi benar upp varför vi tycker som vi gör kan vi se på våra övertygelser med större distans. Då har vi chansen att ompröva dem när det behövs. Och därmed blir vi också friare, i tanke och handling.
Nedanför följer bokens några rader ur första kapitlet:
"Amerikanen Marc Bernier var en konservativ radiopratare med fallenhet för konspirationsteorier. Han var värd för ett program där det påstods att Donald Trumps förlust i det amerikanska presidentvalet 2020 berodde på fusk och att klimatkrisen är en bluff. Har man de åsikterna är sannolikheten stor att man även är emot vaccin och Bernier tillhörde mycket riktigt den grupp som motsatte sig vaccinen mot covid-19 och uppmanade sina lyssnare att avstå från dem. I augusti 2021 drabbades Bernier själv av covid-19. Han lades in på sjukhus och dog senare samma månad. Ångrade han sitt vaccinmotstånd? Rådde han på dödsbädden sina anhöriga att trots allt ta vaccinen? Inte alls. En del av hans vaccinskeptiska kollegor ändrade sig på slutet, men inte han. Bernier var envis in i det sista.
Motsättningen mellan anti-vaxxare och vaccinförespråkare är oförsonlig. Den följer samma konfliktlinje som finns i många andra laddade debatter som exempelvis de om klimatet och invandring. Det är inte oenigheterna som kommer att upplösas genom mer undersökningar, forskning eller nya fakta. De går djupare än så. Argumenten som åberopas av ena sidan tillerkänns föga vikt av den andra. Överlappningen i beskrivningarna av verkligheten är liten och då är det svårt att föra en meningsfull diskussion. Särskilt när oenigheterna samtidigt utlöser känslor av motvilja , förakt och till och med hat mot motståndarna. Frågan är vad åsiktsskillnaderna som går så djupt kan säga oss om de oenigheter vi har till vardags. Vi menar att det i grunden handlar om samma företeelse, om än av olika intensitet. Alla har vi åsikter, mer eller mindre bestämda, och vi driver dem mer eller mindre ihärdigt.
Är detta med åsikter verkligen ett problem? Kan man inte få tycka olika utan att det ses som ett bekymmer och utan att man måste skriva böcker om det? Åsiktsskillnader kan stimulera vår kreativitet och få oss att tänka nytt. I själva verket är de en oumbärlig källa till utveckling och ökade kunskaper. Men det förutsätter i sin tur en viss öppenhet för andra åsikter än de egna och en förmåga att lyssna och tänka om. Vissa amerikanska radiopratare är inte ensamma om att brista i det avseendet. Man kan säga att Bernier hade surrat fast sig vid masten, ett uttryck hämtat från ett avsnitt ur Odysséen där Homeros hjälte är på väg in i ett sund där de vackra och grymma sirenernas sång fått otaliga sjömän att styra sina båtar mot klipporna och gå under. Odysseus surrar fast sig vid masten medan hans besättning stoppar vax i öronen för att inte höra den lockande sången. Fastbunden kan Odysseus inte styra båten fel och får ändå uppleva de ljuva tonerna. Berättelsen illustrerar hur vi kan begränsa vår egen frihet, vilket sker då vi låser oss vid bestämda åsikter. Faktum är att många av oss sitter surrade vid samma mast hela vårt vuxna liv. Andra kan också surra fast sig vid denna mast och då får vi sällskap, men vi blir inte friare. Hur stort är detta problem med att surra sig vid åsiktsmaster? Ja, det varierar naturligtvis mellan olika individer och det finns också gruppskillnader. Exempelvis finns det studier som tyder på att kvinnor generellt är något mindre dogmatiska än män och att yngre har något öppnare sinnen än äldre. Det är också ett väl etablerat faktum att många har en benägenhet att behålla sina åsikter de en gång utrustats med, även när nya omständigheter eller ny information ger skäl till en omprövning.
Forskningen försöker identifiera de psykologiska mekanismer som ligger bakom svårigheten att ändra sig. En av mekanismerna är att när en åsikt väl satt sig styr den vårt fortsatta tänkande på så vis att vi aktivt söker efter information som stöder vår uppfattning medan vi blundar för annat. Vi skyddar vår åsikt som om den vore ett litet barn eller en dyrbar ägodel. När åsikten etablerats kan vi gräva ner oss i våra skyttegravar och avlossa den ena salvan av argument efter den andra i syfte att göra mos av motståndarens åsikter. Att ändra sig eller att se problemet ur ett annat perspektiv verkar i sådana lägen vara bortom vår förmåga. Det sorgliga är att ju mer vi tillintetgör motparten och "vinner" debatten, desto större förlorare riskerar vi att bli, bland annat eftersom detta i regel inte leder till att den andra parten ändrar sig. Det enda vi åstadkommer är att skapa dålig stämning och ibland även ovänskap. Så varför gör vi det? Varför är det så viktigt att ha åsikter och att envist hävda dem?"
* Tillåt mig tvivla, Stefan Einhorn,
Folke Tersman
* Natur&Kultur, Stockholm 2023