UNDER SJÖARNA

När Artemis II rundade månen på annandag påsk aktualiserades återigen översiktseffekten för mänskligheten. Översiktseffekten är en kognitiv medvetenhetsförändring som vissa astronauter upplever när de ser jorden från rymden. Det innebär en djupgående känslomässig upplevelse, ökad samhörighet med planeten och en förändrad världsbild där nationella gränser försvinner. Fenomenet myntades av författaren Frank White på 1980-talet. Fenomenet har liknats vid en andlig eller djupt filosofisk upplevelse som förändrar astronauternas självuppfattning och värdesystem. Victor Glover, en av astronauterna på Artemis II, sade nyligen: "Härifrån ser ni alla ut som en helhet. Vi är alla Homo sapiens, oavsett varifrån vi kommer eller hur vi ser ut." Ett annat exempel är när den tyska astronauten Alexander Gerst drabbades av en poetisk klarsyn under sitt uppdrag på den internationella rymdstationen ISS 2018. Han berättade följande: "Inte alla begriper hur skört och litet detta rymdskepp Jorden är och hur begränsade resurserna är." 

Eftersom det förstås inte är möjligt att skicka upp alla människor upp i rymden, så får jag i stället nöja mig med att läsa poeter som kan se Jorden på avstånd, ge oss en känsla av universell gemenskap och sammankoppling. Och även kasta ett "ömsint och avslöjande ljus över oss människor." Förslagsvis Ingela Strandberg. Ingela Strandberg bor i halländska Grimeton och är bl.a. poet. Hon har givit ut ett stort antal diktsamlingar och bl.a. översatts till norska, franska, engelska och arabiska. År 2024 tilldelades hon Svenska Akademins nordiska pris, och 2025 Samfundet De Nios Stora Pris, samt Aniarapriset med motiveringen: "Ingela Strandberg poesi är lika krass som storartad. Dödens närvaro får hennes bilder att skimra. Med några få ord skildras det paradoxala i människors litenhet och samtidiga storhet genom livets cykler. Trots den lokala förankringen i Grimeton, Halland, öppnas det universella."

Nåväl, nedanför följer två korta utdrag ur Ingela Strandbergs senaste diktsamling "Under sjöarna". Den utgavs på Nordstedts i början av 2026.

*

"Räven stryker

runt husen

Slickar bottnarna i människans

skålar Låter hungern verka

Räven känner inget förakt 

Ingen skuld    Inget tvivel

Han är ögonblickets kung

Med sitt sneda leende

lär han mig att ta vara på

mörkrets frihet

och ljusets oro

Han går före mig på gatorna

Pizzeriorna sover

Sjön vakar

Vattnet speglar sig i husen

längs vägen

De ligger som böner i ett radband

Allt ser lyckligt ut

Vid gåtan

stannar vi

Varma

av varandras öden

I mysteriet

oskiljaktiga"

*

"Det är mycket jag behöver lämna

för att bli enkel

Det abstrakta begäret efter underverk

Efter det oåtkomliga långt ut

Efter frid

Helst skulle jag vilja vara en lysmask

Runt hästarnas hovar när de betar

tungt på ensamhetens åker

Vara det verkliga korta sken

mitt i djurens steg

Vara en enkel arbetare

bland de oräknade

De immateriella vankar av och an

över gårdsplanen

Som om de fortfarande hade kroppar

och kunde lyfta kannor med mjölk

Som om de ännu kunde bära bort

dödfödda kalvar och klä sig

i det ofullgångnas genomskinliga huvor

De bär och bär sina bördor

Himlens irrare lyser

Allt är i rörelse

Det finns ingen ständig plats

för vare sig människor eller planeter

Ett gammalt mörker

hänger över taken

Det enda som hörs är det förflutna

och flockens hesa skall

Sinnenas marknad ligger långt härifrån

Det förflutna som jag skyr

har inget blod inget kött

Bara död hud

Bara ett slags nästan

försonande kitsch"

Ingela Strandberg

Nordstedts, Stockholm 2026